Ända sen den 22:a februari har vi varit sjuka å sjuka är vi än.
När ska detta ta slut?

22:a: Elias fick mega hög feber å frossa å låg å skakade på soffan en hel dag.

23:e: Sen var de min tur å fick jag feber (blev soffliggande), förkyld å fick ont i halsen.

24:e: Nu fick även Elias förkylning å hosta. Jag låg deckad i feber. Vi åkte ändå till lule då elias gjorde teoriprovet å trots sjukdom så klarade han de! Han är GRYM! <3

25:e: Jessica fick feber.

26:e: Min feber försvann. Elias feber kom tillbaka. Jessica fick 40 graders feber!

27:e: Jessca hade feber även denna dag. Elias feber försvann. Vi hostar å snorar hela familjen.

28:e: Jessicas feber försvann, vi hostar ännu

29:e: Jessica hade 38 i feber men ja gav ingen supp för de. Vi hostar ännu.

Dehär lät ju inte så farligt va?
Lägg då till att Jessica har skrikit från morgon till kväll, bokstavligen sen den 25:e.

---

Imorgon blir de tidig uppstigning å ringa VC för att be dom kolla vad de är som stör henne.
Nånstans har hon ont, de vet ja. De hör ja på hennes gråt.

Normalt sätt om hon är ledsen så är de bara sätta sig på golvet å ropa på vovven så asgarvar hon när vovven springer mot henne å börjar busa.
Gott folk: inte änns DE har varit kul. Alls!
Det är gråt å gallskrik från kl 07.00-20.00 varje dag. Jag blir galen! På riktigt.

De låter inte så jobbigt men byt plats med mig en dag å känn hur de känns att inte kunna göra nåt, inte kunna trösta, inte få se ett enda leende från annars världens gladaste tjej.
Det är djupt ledsamt å deprimerande. Jag är jätte ledsen.
Å trött, glöm inte trött.