Hur länge törs man vänta?
Jag har funderat på en grej.
-Hur länge törs man vänta å gå omkring hemma när värkarna sattit igång?
För även om de är 1:a barnet så kan de ju komma väldigt fort..
När man ringer brukar dom ju rekomendera ett bad/dusch å panodil å vila.
Men om de inte ger med sig då? När man provat allt de?
Va gör man då?
-Ringer in å säger "nu orkar/vågar ja inte gå hemma mer. Kan ja komma in?"
Vissa säger ju att de är ok å komma in å att man får stanna kvar om de känns tryggare för en själv.
Men då finns de ju dom som säger att man kan komma in på undersökning å sen skickas hem igen.
Jag vill inte ta risken att åka in å undersökas å sen åka hem igen.
För tänk om den kommer då?
De är ju liksom kring en timmas bilfärd (laglig fart) till Sunderbyn från Kalix å ja kommer nog inte palla att gå omkring hemma med värkar så länge. Jag kommer få panik å tro att den är påväg ut DIREKT!
Om syrans man är hemma från jobbet då ja börjar få värkar så kommer syrran hit har hon sagt.
Men om hon säger att "nå kan du vänta ännu ett tag, inte behöver du åka in ännu."
Va gör ja då liksom?
Den KAN ju komma fort?
Mamma å mina systrar mfl som ja känner har fått sitt första barn väldigt fort efter att värkarna satt igång.
Å även om ja skulle säga de i telefon til dom när ja ringer in till förlossningen så skulle dom nog inte säga mer än
"ja, men alla är olika."
Å så är de ju. Vi är ju alla olika.
Men ja kommer inte klara attgå hema med värkar hur länge som helst..
Visst brukar ja känna på mig om hur ja ska göra me en viss sak.
Men tänk om ja itne gör de denna gång?
Drömmen vore ju att värkarna sätter igång.
De är fint väder ute å ja går några varv på gården. Tar en varm dusch å panodil. Lägger mig å vilar en stund.
Ringer förlossningen å dom ber mig komma in på undersökning.
Vi kommer in å dom kollar, ja är öppen nog mkt för att få stanna kvar över natten å morgonen därpå är de dax å krysta å lill hjärtat kommer ut rätt "fort" så ja slipper pinas å ta massa konstgjorda medel för att lindra värken.
Vill ju inte ha epidural eller så för ja är rädd för kännslan att benen å allt domnar bortå ja inte känner nånting.
Vill ju känna själv ordenligt när de är dax å krysta igen, om ni fattar va ja menar..?
Ja varför funderar ja då på detta nu? De är ju 8 veckor kvar till BF, de är ju lång tid?
Men för att ja är skräckslagen för att vi kommer måsta tok köra till Sunderbyn för att ungen är påväg ut redan i bilen å de gör FRUKTANSVÄRT ont å den enda ja har nära mig är Elias som är skit nervös för min å bebisen å bara haft sitt körkort i 2 månader å kanske inte kan hantera sin körning lika bra under stress..
De är i sällsynta fall man får åka sjuktaxi eller ambulans till BB om man har en sambo som kan köra.
Hellre åker ja nåt av de å Elias kör bakom. För då behöver han ju inte oroa sig över att ingen kan ta hand om mig medan han kör..
Men shit! nu måste ja sluta tänka på detta. Ja skrämmer ju upp mig själv, ja vet.
Men de är så svårt så svårt å låta bli..
Så hur länge ska ja våga gå hemma med värkar innan vi åker in?
